Ny bok om varven i Göteborg

Anna, i Aino Trosells roman Varvsslammer, satt med en pennstump i handen och klottrade på baksidan av en tidlapp.

-Vad är det du håller på med? Tänker du bli författare?

-Äsch. Tänkte skriva en grej. Inspirerad av Lappen. Men säg inget.

Om det korta citatet ur boken har något med verklighetens författare att göra så blev klottrandet hittills 27 böcker.

Den senaste boken berättar om tiden när göteborgsvarven var de effektivaste i världen. Men också om att arbetskraftsbristen inte bara ledde till utländsk rekrytering utan även till att kvinnor fick jobb som svetsare, traversförare och kranförare.

Kvinnorna lockades till varven med bättre betalning än vad andra arbetsplatser erbjöd. Men också till en besvärlig arbetsmiljö. En undersökning om arbetsförhållandena på Eriksbergsvarvet i slutet av 1960-talet hemligstämplades och tystades ned av företagsledningen. Det var när efterdyningarna av den stora gruvstrejken på LKAB även nådde Västsverige.

Förbättringar av arbetsmiljön tvingades fram. Kvinnorna fick moderna omklädningsrum till skillnad från gubbarna som bara hade ett litet skåp där privata kläder och arbetskläder skulle samsas. Kvinnornas omklädningsrum var två där duscharna skilde rummen åt. Ett omklädningsrum för arbetskläder och ett för privata.

Flera av gubbarna på varvet var skeptiska till att kvinnor började på denna mansdominerande arbetsplats. Men långt ifrån alla var negativa. Det berättas i en intervju om en diskussion mellan en förespråkare och en motståndare till kvinnor som arbetskamrater. Förespråkaren ställde frågan till motståndaren om vad han tyckte om NNs yrkesskicklighet. Svaret blev att hon var skicklig men ”var änna som en gubbe”.

Boken fångar en tidsanda både under en högkonjunktur och när varvet dog. Nedläggningen blev en vändpunkt för många. Skrämmande, utvecklande. Utan nedläggningen hade många varvsarbetare inte tagit nästa steg i livet. Blivit stående. I stället blev det utbildning, nytt jobb. Ny verklighet.

Men även av en tillbakablickande roman kan vi lära något om samtiden och kanske framtiden.

Jag avskyr diskrimineringen

Men älskar den ljuva särbehandlingen

Skillnaden hårfin

Finns egentligen inte

I bägge fallen är jag annorlunda

I ena fallet blir jag kränkt

I det andra enbart lättad

mail@ainotrosell.se

Bok om Ballograf

Boken berättar om göteborgsföretaget och kulspetspennans historia. I 75 år tillverkades kulspetspennan i göteborgsområdet. När fabriken på Klangfärgsgatan ville expandera var beskedet från Göteborg att någon tillverkningsindustri inte skulle finnas i området. Numera tillverkas 4 miljoner pennor årligen i Filipstad.

Boken kan köpas via Magnus Brink.

Se även filmen om Ballograf nedan.

Spela film

Spela filmen

Ny bok om Surte glasbruk

Maskinen var glasblåsarnas värsta fiende även om de inte trodde att en maskin kunde blåsa glas. Owensmaskinen kom till Surte från Manchester i England 1911 skriver Magnus Brink i den färgrika boken Glas i miljoner. Boken handlar om vägen till den revolutionerande mekaniseringen som skulle komma att stöpa om glasindustrin och göra Surte till en av Europas modernaste glasindustrier.

Kontakta Magnus Brink.

Läs också Johannes Dauns artikel via länken nedan om

Livet och arbetet vid Surte glasbruk

Higab har gjort en förstudie om att bygga nya magasin för samlingarna inom Göteborgs kulturförvaltning. Det gäller de fyra kommunala museerna Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs konstmuseum, Röhsska museet och Sjöfartsmuseet Akvariet, som tillsammans förvaltar 1,2 miljoner objekt och över 2 miljoner fotografier och dokument.

Läs mer

Förslag om nya magasin för Göteborgsmuseernas samlingar i Angered

M 25 606

606 är av typen Mustang. Redan 1943 tursattes de första Mustangvagnarna i Göteborg. De är av PCC typ (Presidents’ Conference Committee) vilket innebär att de är tillverkade efter standardiserade specifikationer som utarbetades på 1930-talet i USA. Reservdelar passar alla PCC vagnar.

Ballograf grundades 1945 av Eugen Spitzer, en jude med österrikisk ursprung som flydde till Sverige under andra världskriget. I början skedde produktionen i ett litet garage. Under namnet Ballografverken AB flyttade företaget till Mölndal.

Namnet Ballograf är en sammansättning av "ballo" (kula) och "graf" (skriva).

Sedan 1960 sker produktionen i Västra Frölunda. Till hösten 2019 flyttar produktionen till Filipstad.

Mer om Ballograf finns i tidningen 2019 – 2.

Motorsågen Raket

1954 lanserade Jonsereds Fabriker den lätta motorsågen Raket. En motorsåg som en man kunde hantera. Filmen är en reklamfilm för sågen. Den tillverkades huvudsakligen i Jonsereds fabrik i Brastad. 1955 tillverkade fabriken även den första röjsågen.

Motorsågen var viktig för mekaniseringen och effektiviseringen av skogsbruket. Fram till 1950-talet fälldes träd med handkraft.

1960- och 1970-talen var guldåldern för Jonsereds motorsågar med export till bland annat Nordamerika. Under 1970-talet ersatte skogsmaskinerna efterhand motorsågen.

1979 köptes Jonsereds AB av Elektrolux och tillverkningen av motorsågar är

idag en del av Husqvarna AB.

Läs mer om Jonsereds motorsågar av Magnus Brink.

Göteborgs stadsmuseums digitaliserade filmer

Varvshistoriska samlingen på Göteborgs stadsmuseum

En varvsarbetares memoarer

”Men det behövdes folk i pannverkstaden och han tyckte jag kunde börja där så kunde jag flytta över till maskinverkstaden så snart det blev någon ledig plats där. Jag tyckte det lät bra och dagen efter började jag som pannplåtslagarehantlangare, den längsta titel jag någonsin haft.”

Så skriver Mats Demker i sin självbiografi, ”En varvsarbetares memoarer” Det är en läsvärd bok som speglar mycket av arbetsvillkor och arbetsmiljö under årtiondena efter andra världskriget.

Mats Demker, En varvsarbetares memoarer.

En berättelse om ett liv med Arbete, Glädje och

Sorg i 1900-talets Göteborg. Tryckt 2014.