4,5 meter lång modell av Erikson& Larsons fabrik som byggde på linjeproduktionens produktionsteknik. Arkitekturen anpassades till den nya produktionsformen.

Om globalisering

Ankomst Göteborg

Behovet av arbetskraft var stort i Sverige på 1960- och 1970-talet. Många kom från länder i Europa men också från länder utanför Europa för att hjälpa till med att bygga upp den svenska industrin. De mötte nya regler och traditioner. De förde även med sig nya förhållningssätt till samhället.

Ali Top var född 1938 i Turkiet. 28 år gammal kom Ali till Göteborg. Han arbetade först på Volvo och senare som svetsare på Götaverken. Eftersom Ali hade studerat till Imam i både Bagdad och Kairo blev han senare Göteborgs första Imam.

Rama valde att flytta från Syrien till Göteborg 1997 för att leva i ett icke-arabiskt samhälle. Hon fick erbjudande om att bo i Hjällbo som då hade tomma lägenheter. De första tre månaderna bodde hon gratis. Framtill 2004 var Hjällbo ett svenskt mångkulturellt område.

”Jag var den enda personen med mörkt hår i området när jag flyttade hit, men nu är det bara mörka hår som syns här”, berättar Rama.

Om Ali Top, Rama och andra immigranter berättar Ratiba Hanoush, Charlotte Hythén-Cavallius, Maria Löfdahl och Lena Werner om i boken Destination Göteborg, berättelser om liv, migration, religion och språk.

Boken är utgiven av bokförlaget Korpen.

Debatt artiklar

GP debatt 2008 Särlvik, Nilsson, Johansson.

Debattartikel GP 2016-02-10

Prioritera Varvs- och industrihistoriskt center 2016-02-16

Förstudie-Varvs-och-industrihistoriskt-center - Kistone

Stadsledningskontorets Tjänsteutlåtande 2022-02-20

Sjuksystrarna

Industrisamhällets kulturarv är så mycket mer än fabriker och maskiner.

Gudrun Nyberg har i boken Systrar – De första utbildade sjuksystrarna i Sverige lyft fram en i mångt mycket dold historia. En av dessa systrar var översköterskan och operationssköterskan Emma Klingberg som efter sin utbildning arbetade på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Hon var enligt Barthold Carlson i Läkartidningen 1944 ”en bildad dam” med ”utpräglade chefsegenskaper, obegränsad arbetsförmåga och glimrande humor”.

Arbetet på polikliniken var hetsigt och närmast kaotiskt. På en timme skulle 122 patienter bedömas och åtgärdas. Mottagningen låg en trappa upp i huset där Pedagogen i dag huserar. På mottagningen fanns bland annat en bänk för svinnfärdiga och avsvimmade patienter.

De naturvetenskapliga upptäckterna satte även sina spår på sjukhuset. På slutet av 1800-talet ville sjukhuset köpa in ett mikroskop för att kunna göra mikroskopiska undersökningar och kunna räkna ”blodkulor”, alltså röda blodkroppar. Men på inköpslistan fanns även mer hygieniska spottkoppar av porslin och elektriska glödlampor. Även om bakterier upptäcktes redan på 1600-talet var det först 1828 de fick sitt namn.

Boken är huvudsakligen personhistorisk och platsar väl in i berättelsen om industrisamhället.

Efterlängtad historik om textilindustrin

Textilindustrin var en bransch som i seklets i början präglades av hantverk, där skräddare sydde färdiga klädesplagg under lågsäsong för senare avsalu. En tillverkningsform som sedan gammalt fanns i Boråstrakten. Traktens traditionella gårdfarihandel och hemindustri kom den tidiga textilindustrin att dra nytta av.

Under 1920- och 1930-talen flyttade konfektionstillverkningen in i fabriker. Branschen växte snabbt och under mellankrigstiden tredubblades arbetskraften. Trots en omfattande nyetablering av fabriker kunde efterfrågan inte mötas helt.

Rationaliseringar, nya specialmaskiner och nytt tempoarbete banade väg för löpande-bandarbete efter förebilder från fordonsindustrin.

Efterfrågan av konfektionsplagg ökade efter andra världskriget. Nya fabriker som Erikson och Larsons fabrik byggde helt på linjetillverkning. Arkitekturen anpassades till den nya produktionsformen.

Den högindustriella epoken började redan på 1970-talet att mattas av och följdes av neddragningar i produktionen. Tekoindustrin kom att kräva statligt stöd och efterhand även etableringar i utlandet.

Ny bok om varven i Göteborg

Anna, i Aino Trosells roman Varvsslammer, satt med en pennstump i handen och klottrade på baksidan av en tidlapp.

-Vad är det du håller på med? Tänker du bli författare?

-Äsch. Tänkte skriva en grej. Inspirerad av Lappen. Men säg inget.

Om det korta citatet ur boken har något med verklighetens författare att göra så blev klottrandet hittills 27 böcker.

Den senaste boken berättar om tiden när göteborgsvarven var de effektivaste i världen. Men också om att arbetskraftsbristen inte bara ledde till utländsk rekrytering utan även till att kvinnor fick jobb som svetsare, traversförare och kranförare.

Kvinnorna lockades till varven med bättre betalning än vad andra arbetsplatser erbjöd. Men också till en besvärlig arbetsmiljö. En undersökning om arbetsförhållandena på Eriksbergsvarvet i slutet av 1960-talet hemligstämplades och tystades ned av företagsledningen. Det var när efterdyningarna av den stora gruvstrejken på LKAB även nådde Västsverige.

Förbättringar av arbetsmiljön tvingades fram. Kvinnorna fick moderna omklädningsrum till skillnad från gubbarna som bara hade ett litet skåp där privata kläder och arbetskläder skulle samsas. Kvinnornas omklädningsrum var två där duscharna skilde rummen åt. Ett omklädningsrum för arbetskläder och ett för privata.

Flera av gubbarna på varvet var skeptiska till att kvinnor började på denna mansdominerande arbetsplats. Men långt ifrån alla var negativa. Det berättas i en intervju om en diskussion mellan en förespråkare och en motståndare till kvinnor som arbetskamrater. Förespråkaren ställde frågan till motståndaren om vad han tyckte om NNs yrkesskicklighet. Svaret blev att hon var skicklig men ”var änna som en gubbe”.

Boken fångar en tidsanda både under en högkonjunktur och när varvet dog. Nedläggningen blev en vändpunkt för många. Skrämmande, utvecklande. Utan nedläggningen hade många varvsarbetare inte tagit nästa steg i livet. Blivit stående. I stället blev det utbildning, nytt jobb. Ny verklighet.

Men även av en tillbakablickande roman kan vi lära något om samtiden och kanske framtiden.

Jag avskyr diskrimineringen

Men älskar den ljuva särbehandlingen

Skillnaden hårfin

Finns egentligen inte

I bägge fallen är jag annorlunda

I ena fallet blir jag kränkt

I det andra enbart lättad

mail@ainotrosell.se

Bok om Ballograf

Boken berättar om göteborgsföretaget och kulspetspennans historia. I 75 år tillverkades kulspetspennan i göteborgsområdet. När fabriken på Klangfärgsgatan ville expandera var beskedet från Göteborg att någon tillverkningsindustri inte skulle finnas i området. Numera tillverkas 4 miljoner pennor årligen i Filipstad.

Boken kan köpas via Magnus Brink.

Se även filmen om Ballograf nedan.

Spela film

Spela filmen

Ny bok om Surte glasbruk

Maskinen var glasblåsarnas värsta fiende även om de inte trodde att en maskin kunde blåsa glas. Owensmaskinen kom till Surte från Manchester i England 1911 skriver Magnus Brink i den färgrika boken Glas i miljoner. Boken handlar om vägen till den revolutionerande mekaniseringen som skulle komma att stöpa om glasindustrin och göra Surte till en av Europas modernaste glasindustrier.

Kontakta Magnus Brink.

Läs också Johannes Dauns artikel via länken nedan om

Livet och arbetet vid Surte glasbruk

Higab har gjort en förstudie om att bygga nya magasin för samlingarna inom Göteborgs kulturförvaltning. Det gäller de fyra kommunala museerna Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs konstmuseum, Röhsska museet och Sjöfartsmuseet Akvariet, som tillsammans förvaltar 1,2 miljoner objekt och över 2 miljoner fotografier och dokument.

Läs mer

Förslag om nya magasin för Göteborgsmuseernas samlingar i Angered

M 25 606

606 är av typen Mustang. Redan 1943 tursattes de första Mustangvagnarna i Göteborg. De är av PCC typ (Presidents’ Conference Committee) vilket innebär att de är tillverkade efter standardiserade specifikationer som utarbetades på 1930-talet i USA. Reservdelar passar alla PCC vagnar.

Ballograf grundades 1945 av Eugen Spitzer, en jude med österrikisk ursprung som flydde till Sverige under andra världskriget. I början skedde produktionen i ett litet garage. Under namnet Ballografverken AB flyttade företaget till Mölndal.

Namnet Ballograf är en sammansättning av "ballo" (kula) och "graf" (skriva).

Sedan 1960 sker produktionen i Västra Frölunda. Till hösten 2019 flyttar produktionen till Filipstad.

Mer om Ballograf finns i tidningen 2019 – 2.

Motorsågen Raket

1954 lanserade Jonsereds Fabriker den lätta motorsågen Raket. En motorsåg som en man kunde hantera. Filmen är en reklamfilm för sågen. Den tillverkades huvudsakligen i Jonsereds fabrik i Brastad. 1955 tillverkade fabriken även den första röjsågen.

Motorsågen var viktig för mekaniseringen och effektiviseringen av skogsbruket. Fram till 1950-talet fälldes träd med handkraft.

1960- och 1970-talen var guldåldern för Jonsereds motorsågar med export till bland annat Nordamerika. Under 1970-talet ersatte skogsmaskinerna efterhand motorsågen.

1979 köptes Jonsereds AB av Elektrolux och tillverkningen av motorsågar är

idag en del av Husqvarna AB.

Läs mer om Jonsereds motorsågar av Magnus Brink.

Göteborgs stadsmuseums digitaliserade filmer

Varvshistoriska samlingen på Göteborgs stadsmuseum

En varvsarbetares memoarer

”Men det behövdes folk i pannverkstaden och han tyckte jag kunde börja där så kunde jag flytta över till maskinverkstaden så snart det blev någon ledig plats där. Jag tyckte det lät bra och dagen efter började jag som pannplåtslagarehantlangare, den längsta titel jag någonsin haft.”

Så skriver Mats Demker i sin självbiografi, ”En varvsarbetares memoarer” Det är en läsvärd bok som speglar mycket av arbetsvillkor och arbetsmiljö under årtiondena efter andra världskriget.

Mats Demker, En varvsarbetares memoarer.

En berättelse om ett liv med Arbete, Glädje och

Sorg i 1900-talets Göteborg. Tryckt 2014.